Följ mig!

Är det rimligt att önska sig en chef som jag skulle vilja följa? Av vilken anledning skulle jag vilja följa henne/honom?

Behöver vuxna människor förebilder? Och finns de på arbetsplatsen? Och måste det i så fall vara en chef?

Vart vill jag komma tror du?

Jo att en arbetsplats, en organisation eller ett företag kommer inte längre än medvetandegraden hos dess chefer och ledare.

Medvetna chefer och ledare skapar miljöer och ger förutsättningar för att alla ska kunna utvecklas tillsammans.

Vackert eller hur? Självklart för många och genomförbart av få.

Varför?

Jag kan endast anta, spekulera och dra slutsatser av mångårigt iakttagande:

Chefer är för uppslukade av operativa arbetsuppgifter såsom budget, mål, resultat och av arbetsmöten av olika slag. Många drivs av rädsla och en osäkerhetskänsla. Kontrollbeteende utvecklas bland chefer och minskat engagemang bland medarbetare. Chefer fokuserar på allt som ska göras och på att styra verksamheten. Som om det är lösningen på att nå de bästa resultaten.

Om chefen i stället skulle ta sig tid att gå in i ledarrollen och leda medarbetare mer än att styra verksamheten skulle mycket positivt hända i en verksamhet. I stället för att först fokusera på att göra börja med att fokusera på vara.

Hur vill vi vara för att öka vår trovärdighet såväl internt som utåt mot våra kunder?

Lever vi som vi lär? Vilka värden vill vi ska vara våra ledstjärnor? Vilka interna arenor finns för reflektion?

Om varje chef på allvar skulle utveckla sin ledarintelligens skulle han/hon få många efterföljare.

LQ - ledarintelligens är ett holistiskt ledarskap. Innebörden i samlingsbegreppet LQ är att chefen integrerar chefs- och ledarrollen utifrån olika förmågor inom den själsliga, emotionella och rationella intelligensen.

www.amforadialog.se